Blogginlägg

Framtidsteknologi inom elbranschen

Ett intervju med Dave A Roberts, teknisk direktör, EA Technology.

På vilket sätt och i vilken omfattning förutser du att framväxande teknologier kommer att förändra de traditionella värdekedjekaraktäristikerna för produktion, distribution och detaljhandel inom elsystem?

Övergången till en nollnettoekonomi kommer att ha en djupgående effekt på elsektorn. Avkarbonisering av produktionen är en av de enklare lösningarna och accelererar när priset på vind- och solenergi nu är betydligt mer attraktivt jämfört med konventionella kraftverk som drivs av fossila bränslen. När vi avkarboniserar elproduktionen kan vi använda denna gröna energi nedströms från hur vi förflyttar oss (fullt elektrifierad transport) till hur vi värmer/kylar våra hem och företag. Allt detta kommer i grunden att förändra efterfrågekurvan, vilket i sin tur kommer att driva en paradigmförändring från ett energisystem där produktionen regleras upp/ner för att matcha efterfrågan, till ett där efterfrågan kommer att flexas (troligtvis baserat på pris) för att passa den generering som finns vid varje given tidpunkt.

Förändringarna i efterfrågekurvan kommer att öka behovet av förbättrad nätverksmodellering för att förstå var och när investeringar behövs. Scenariobaserade bedömningar blir allt viktigare för att kartlägga olika framtidsvärldar och identifiera minst-ånger investeringar, vilka drivs av medborgare och företags aptit på ny teknik/dekarbonisering som svar på politiska signaler (som förbud mot bensin- och dieselbilar, områden med nollkolhus osv.).

Nätverksövervakning kommer att behövas vid nätverkets kant för att förstå hur nära kapacitet ett nätverk arbetar, samt identifiera/förutsäga fel eller till och med signalera flexibilitet. Framtiden kommer att vara beroende av data för att hålla nätet i harmoni och till förmån för samhället.

Vilka ser du som de viktigaste framväxande drivkrafterna för nöjdhet bland elkonsumenter de kommande 10 åren och hur tror du att framväxande teknologi påverkar och/eller möjliggör dessa konsumentpreferenser?

I mitt sinne finns det tre:

  1. Ökad användning av elektricitet som en nyckelenergiväktor sätter ökad press på tillförlitligheten.

Folk brukade prata om att ”hålla ljuset på”, men tydligen är den viktigaste efterfrågan i hemmet idag wifi-routern. Om du tänker efter kan vi göra mycket utan huvudljus, men inte mycket utan kommunikation – bara tänk på våra smartphones, videosamtal, TV, spelmaskiner och så vidare.
Denna analogi kommer att sträcka sig längre (och betydligt) när elektricitet används för att driva våra bilar OCH värma våra hem. Avbrott i framtiden kommer att tolereras mindre och korta avbrott är lika irriterande! Svaret på COVID-pandemin i många länder har accelererat teknikövergångar med upp till tio år. Hemarbete är nu normen för så många av oss och kommer sannolikt inte att återgå till de hektiska dagarna före COVID 2019 där vi alla arbetade fem dagar i veckan på ett kontor eller flög runt i landet/världen för olika korta möten.

Dessa förändringar ökar betydelsen av de lokala nätverken som förser hemmen i förorter och landsbygdsområden tillsammans med dem i täta stadsmiljöer, som traditionellt sett har haft en högre leveranssäkerhet.

För att motverka detta behöver vi skifta det operativa normet från ’reparera vid fel’ till en proaktiv förebyggande strategi där 100% tillförlitlighet är verklighet. Tekniken finns tillgänglig idag, och många elbolag börjar precis doppa tårna i vattnet för att förstå vad detta innebär för dem.

  1. Kundaktivering, där kraftsystemet kan anpassa sig bättre och hantera förändringarna i efterfrågan, ledd av medborgare och företag, är den andra huvudfaktorn. Som nämnts ovan sker elektrifieringen av värme och transport, men det sker i olika takt i olika delar av elnäten. En rad faktorer spelar in, från nationella regeringspolitiker till lokala planeringskrav, tillgänglighet av teknik, demografi och ända ner till irrationella faktorer som den så kallade ”hålla jämna steg med Jonesarna”.
    Elsystemet måste hantera detta eftersom det har möjlighet att underlätta en smidig övergång till en nollnettoekonomi. Detta kommer att kräva strategiska investeringar på vissa platser, bättre signalering av var kapacitet (och tillförlitlighet) finns, tillsammans med mer transparent prisinformation.
    Bättre modellering, riktade investeringar före behov och kapacitetssignalering är avgörande här.
  2. För att vara tydlig är det värt att notera att medan leveranskostnaden är viktig är den inte längre den dominerande faktorn.

I hvilken grad ser du at introduksjonen av nye teknologier i elektrisitetssystemet og markedsplassen tilbyr en nettofordel for samfunnet og miljøet? Eller like mye, ser du ugunstige eller suboptimale resultater?

Den viktigste fordelen er at dette vil lette overgangen til en netto nulløkonomi ved å muliggjøre at kunder tar i bruk teknologier som elbiler (EVs) og elektrifisert oppvarming på en sømløs måte.

Løsninger utenfor nettverket er like viktige som konvensjonelle løsninger. Elektrisitetssystemet må tilpasse seg den minst kostbare alternativet, som kan være alternative forretningsmodeller som bruk av energilagring, etc., der eierskap er utenfor de tradisjonelle aktørene i elektrisitetssystemet.

Det overordnede målet og driveren skal være netto null, og karbon bør prises inn i de ovennevnte punktene for å sikre at insentiver ikke fører til feil atferd (for eksempel et løp for dieselgeneratorer for å tilby fleksibilitetstjenester).

Det er en sidefordel i at landet som når netto nullutslipp raskest, mest sannsynlig vil oppnå en konkurransefordel ved å eksportere løsninger til andre land – skape arbeidsplasser og velstand for vårt land.

Hvilke nye teknologier forventer du vil føre til den største graden av forstyrrelse i elektrisitetssystemet og markedet?

Dette handler om bølgene av teknologi som nå marsjerer mot oss.

  1. bølge: Billig fornybar produksjon

Drevet av et globalt marked er solcellepaneler (PV) og vindkraft nå billigere enn noen annen form for produksjon; selv uten subsidier. De er nå den foretrukne produksjonsformen og blir implementert på alle deler av nettverket, fra de svært store til folks hjem. Forvent mer, men anerkjenn at de genererer strøm når vinden blåser eller solen skinner – bruk det da! Dette endrer modellen både for prisen og når man skal bruke strøm.

  1. bølge: Elektrifisert transport

En massiv endring i etterspørselskurven, da 1 bil = 1 hus i kWh over et år. Å erstatte alle biler i løpet av 10-20 år med batterielektriske kjøretøy vil sannsynligvis ha samme effekt som å doble boligbeholdningen! Mens ladningskapasitet er tilgjengelig, er det ikke på topp tidspunkter og vil kreve engasjement fra borgere for å ’tillate’ at det flyttes. Som nevnt ovenfor er modellering og overvåking nøkkelen. Men den gode nyheten (fra erfaring) er at en elbil sannsynligvis vil skape engasjement med elektrisitetssystemet som aldri før er sett. Men se bare på hvor mange elbiler som er på markedet i dag sammenlignet med for 2 år siden … bølgen bygger seg definitivt opp i høyde!

  1. bølge: Billigere batterier

Elektrifisert transport driver billig lagring – Faktum! Når flere batterielektriske kjøretøy kommer på markedet, vil gigafabrikker fortsette å dukke opp, og prisen på lagring vil fortsette å falle. Dette bidrar til å balansere nettverket intra-dag og i volum, mellom dager, der det blir implementert. Utarmete batterier fra kjøretøy mot slutten av en bils levetid kan også bli gjenbrukt for strømnettet der plass og effektivitet er mindre av et problem enn i en gjennomsnittlig familiebil. Vi kan forvente å se MYE mer lagring og noen svært nyskapende forretningsmodeller i alle deler av kraftnettet (fra garasjer, til boligområder, til I&C-bygninger, til [store] strategiske nettverkssteder).

  1. bølge: Elektrifisert varme

Mens det er tregere enn den andre bølgen (og ikke helt så sexy), er varmebehovene svært store! Det er ikke sannsynlig å være like allment som elbiler, da geografi og lokale ressurser er mer sannsynlig å spille inn, men det krever nøye strategisk planlegging. Å fase ut nye boliger med gasskjeler er én ting, men en fullstendig overgang fra dinosaurjuice til elektrisitet for alle gasskjeler (eller hydrogen for industrielle prosesser) vil være en stor endring. Legg merke til at selv produksjon av H2 krever mye strøm!

Senaste Nyheter

Senaste Nyheter

Vår Framtidsrapport avslöjade flera myter om lågspänningsnätverk med sina resultat. Läs mer här.
EA Technology har tillsammans med två nyckelpartner utvecklat en innovativ webbportal för elnätet, projektet Nätverksvisibilitet.
Vi är stolta över att dela med oss av vår senaste mediebevakning av installationen av 197 VisNet Hubbar i Glasgow som en del av initiativet COP26.

Prata med en av våra experter på lågspänning

Få mer information om VisNet® realtids-, datadrivna lågspänningsövervakningssystem.

  • Förstå hur vi kan stödja dina behov
  • Lär dig mer om våra övervakningsprodukter
  • Få dina frågor besvarade

+44 (0) 151 347 2313 info@eatechnology.com

Genom att skicka in detta formulär godkänner du vår integritetspolicy.

VisNet Logo

Download the VisNet Hub brochure

The cost effective and flexible monitoring platform for low voltage distribution substations.


    VisNet Logo

    Download the VisNet Hub brochure

    The cost effective and flexible monitoring platform for low voltage distribution substations.


      VisNet Logo

      Download the VisNet Hub brochure

      The cost effective and flexible monitoring platform for low voltage distribution substations.


        Speak to one of our low voltage experts

        Find out more about VisNet® real-time, data-driven low voltage monitoring systems.

        • Understand how we can support your requirements
        • Learn more about our monitoring products
        • Have your questions answered

        +44 (0) 151 347 2313 info@eatechnology.com

        By submitting this form, you agree to our Privacy Policy.